Fisförnäma flugor och panik i kubik

Vallarnas ständige ljudtekniker, Stellan Bengtsson berättar...

Det skämda skämtet
Under ett av de första åren som Stefan Gerhardsson spelade karaktären Nils-Erik, så inträffade en lite konstig grej under en av föreställningarna när Stefan och Jojje satt och inväntade sina entréer i en liten kur intill scenen. Plötsligt blev det lilla båset fullständigt fullsketet med flugor, och Stefan och Jojje försökte göra sig av med dem genom att slå i väggarna för att försöka mosa flugorna. Men så kom de på att det var en ganska dålig idé, eftersom det ju hördes rätt bra ut till publiken. Så då tog Stefan av sig sina stora, varma läderstövlar, som han hade haft på sig och svettats i under hela sommaren - och flugorna försvann! Det låter som ett skämt, men det är faktiskt helt sant.
Det var tveklöst den första fotsvetten i världshistorien som skrämt iväg flugor i stället för att locka dem till sig. Det ska vara Nils-Erik till det!

Stefan Gerhardsson berättar...

Lös det bara!
Det här hände under en föreställning som Claes Månsson var med i. Allt gick bra i första akten, men i pausen blev Claes plötsligt magsjuk, så i andra akten var han inte med på scenen alls. Och det var inte så bra för det skulle hända en hel del kring hans karaktär i andra akten. Så det blev ju minst sagt lite panikartat, och vi andra fick slita som djur för att få ihop handlingen. Publiken måste ha tyckt att det var ganska rörigt. Men det var i alla fall ingen som missade att komma in på scenen den gången… Sedan kom Claes in och bugade sig i applådtacket, och då undrade vi “Vad fan bugar du dig för, du har ju legat i skethuset och spytt hela andra akten!”

99607

Se Stulen Kärlek på Lisebergsteatern i vår!


Scenen är din … NU!!

Vallarnas ständige ljudtekniker, Stellan Bengtsson berättar...

Ingen har en hustru som är så bra som min
Under en av föreställningarna av jubileums Brännvin och fågelholkar 2006, när Stefan Gerhardsson i rollen som Johan Klasson skulle hylla sin fru genom att säga “Min hustru är bäst i hela universum!” så fick han utveckla den repliken med råge. Det var nämligen stickrepliken för en annan skådis som helt missade sin entré … så Stefan fick börja improvisera för att vinna tid. Helt sonika började han därför räkna upp alla planeter som hans hustru var bäst på “Min hustru är bäst på Mars”, “Min hustru är bäst på Jupiter”, “Min hustru är bäst på Saturnus” och så vidare. Och så höll han på till dess att någon bakom kulisserna fattade att något var fel och till slut skickade in den snurrige skådisen på scenen.

Stefan Gerhardsson berättar...

Svettigt pladder
En gång blev jag rätt så irriterad på Jojje. Det var under en Jäkelskaps-föreställning i Skara, när jag spelade Nils-Erik, och Jojje var Dag-Otto. Jag höll på att ställa i ordning stolar runt ett bord inför ett kalas, och hade en monolog om bordsplaceringen för de fyra eller fem gästerna som skulle komma.Och då var det meningen att Dag-Otto skulle komma in och störa mig mitt i det här, men han satt bakom scenen och löste korsord i stället! Så jag fick börja räkna upp namn på folk som inte skulle komma på kalaset för att dra ut på det tills han dök upp. Det tog nästan tre minuter innan Jojje äntligen kom ut på scenen. Det var tre väldigt långa minuter.


Djuren på Vallarna

Vallarnas ständige ljudtekniker, Stellan Bengtsson berättar...

Katten som ville buga
Det här hände under en föreställning för sex, sju år sedan. Helt plötsligt spatserade det in en katt på scenen i första akten. Den kom från ingenstans och försvann lika snabbt igen. Men sedan gjorde den en ny entré hos mig ljudbåset. Så då låste jag in katten där och tänkte väl att polisen skulle få komma och hämta den efter föreställningen. Kanske var det någon som saknade den. Men katten lyckades rymma, och sedan dök den upp på scenen igen, i applådtacket, komiskt nog. Och då tog Jojje, som då spelade Dag-Otto, upp katten i famnen och sa något i stil med ”Jaså, du kommer nu!”, vilket lockade till många skratt, både i publiken och i ensemblen. Efter det såg vi aldrig till katten igen.

Ockupanterna i taket
Under Stulen Kärlek-säsongen 2019 hade vi duvor som byggde bo i ljusriggen i scentaket. De flög in och ut ur boet under föreställningarna, och det ramlade hela tiden ner en massa pinnar på scenen, som fick ingå i sceneriet tills vi kunde städa efter fåglarna, vilket vi fick göra dagligen.
Konstigt nog, och precis som om de visste att det snart var slut, så flyttade fåglarna ut från scenen samma helg som vi spelade sommarens sista föreställningar på Vallarnas.